Hem — Grunddata
Här är Word-uppgiften för grunddata. Vi kommer att använda text som är tagen från Wikipedias sida om Stockholm (https://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholm).
Nedan hittar du inspelningarna från de tre lektionerna vi hade för OneDrive och Word. Du kan gärna titta på filmerna och repetera på egen hand, men under varje film har jag även inkluderat tider som är viktiga för det vi gör i övningen.
Du hittar själva övningen längre ned, under filmerna och övningstextrutan.
Film 1: OneDrive och Word, lektion 1
Viktiga punkter för övningen i film 1:
00:00 – Hur du skapar och döper ett dokument
12:47 – Hur du ställer in menyflikarna
15:08 – Hur du hämtar text från en webbsida på rätt sätt
40:30 – Hur du kan ångra
Film 2: Word, lektion 2
Viktig punkt för övningen i film 2:
22:15 – Hur du infogar, skalar och flyttar en arkivbild
Film 3: Word, lektion 3
Viktiga punkter för övningen i film 3:
27:34 – Infoga sidbrytningar
35:48 – Infoga text och sidnummer i sidhuvud och sidfot
41:05 – Gör vanlig text till rubriker på rätt sätt
44:19 – Skapa och uppdatera en innehållsförteckning
Övningstexten
Klicka på rutan för att visa texten som vi använder i Word-övningen.
Se själva övningen nedan för hur vi använder texten.
Texten om Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum. Stockholm ligger vid Mälarens utlopp i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland. Antalet invånare inom Stockholms kommun är nära 1 miljon, medan det i den kommunöverskridande tätorten finns över 1,6 miljoner. I Stockholms län (Storstockholm) finns över 2,4 miljoner (2022).
Staden anses traditionellt ha grundats i mitten av 1200-talet av Birger jarl. Platsen hade då fått strategisk betydelse i och med att landhöjningen medfört att utloppet från Mälaren runt stadsholmen blivit strömt som blev ett hinder för sjöfarten. Vid tiden för stadsprivilegierna 1436 hade staden blivit rikets största och ekonomiskt och strategiskt viktigaste, och med 1634 års regeringsform blev Stockholm formellt Sveriges förvaltningscentrum och huvudstad då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning därefter samlades permanent till staden.
Staden växte först på stadsholmen, sedan på malmarna norr och söder därom. Först på 1900-talet expanderade staden utanför den nuvarande innerstaden, åt söder och väster (Söderort och Västerort). Innerstaden fick sin karaktär av Lindhagenplanen från 1866. I ytterstaden planlades förorterna efter andra världskriget enligt ABC-stadkonceptet utefter de nya tunnelbanelinjerna.
Näringslivet i Stockholm domineras av tjänste- och servicesektorn. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen. IT-branschen är betydande och programmerare är regionens vanligaste yrke (2015). Besöksnäringen är växande.
Stockholms central är utgångspunkten för järnvägslinjer till stora delar av Sverige. Kollektivtrafiken i Stockholm är väl utbyggd där Stockholms tunnelbana utgör grundstomme.
I Stockholm finns flera universitet av världsklass, Karolinska Institutet (medicin), Kungliga Tekniska högskolan, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet.
Stockholm har många nationella kulturinstitutioner och är en av världens mest museitäta städer med museer som Vasamuseet och Nationalmuseum. De populäraste idrotterna är fotboll och ishockey där den mest kända arenan är Globen.
Området Stockholm
Omfattningen av Stockholm kan avse olika utbredningar beroende på sammanhang. Vardagligt avses Stockholms kommuns område eller det väldefinierade området som täcks av de bebyggda områdena i kommunen. Vardagligt och lite större, men ej väldefinierat, kan även avses bebyggelse i Stockholms kommun och i dess närkommuner, antingen bara de allra närmaste eller lite vidare. Ett större och väldefinierat område utgörs av tätorten Stockholm som omfattar bebyggelse i 12 kommuner, men som ej känns naturligt av de boende. Ett ännu större område som kan avses är Stor-Stockholm som sedan 2005 har samma utbredning som Stockholms län. Ett mindre område, som i vissa fall ännu används och mer i äldre tid, avser enbart stenstaden, Stockholms innerstad, som före 1913 var omfattningen av dåtidens Stockholms stad.
Namnet
Namnet Stockholm är en sammansättning av orden stock och holm i betydelsen ’holme’, men vad namnet syftar på har diskuterats åtminstone sedan 1500-talet och det råder ingen konsensus i frågan. En vanlig tolkning är att namnet syftar på en spärr av flytstockar i Norrström som hindrade flottor att segla in i Mälaren, men namnet har givits många andra tolkningar.
Namnet Stockholm nämns för första gången i skrift 1252 då Birger Jarl och kung Valdemar gemensamt daterar ett brev där.
Minoritetsspråken i Sverige har andra namn på staden. På finska heter den Tukholma, som också används på meänkieli tillsammans med Stokholmi och Tokholmi. Liknande namn finns på nordsamiska (Stockhoalbma) och lulesamiska (Stockhoalmma). Det sydsamiska namnet är en kortform: Stuehkie. På umesamiska är det delvis frågan om översättningslån: Ståhkiesualuoj, Tjåsskasualuoj eller Tjåsskasulla. Slutligen använder sig svensk romani av Kastona-foro och Kralilleske-foro, vilket betyder den kungliga staden.
För Stockholm finns ett antal smeknamn som Eken, Nordens Venedig eller Mälardrottningen.
Historia
Bebyggelse började på den så kallade Holmen, nu Stadsholmen, jämte några mindre öar belägna i gattet mellan Mälaren och Saltsjön. Genom landhöjningen hade dessa på 900-talet blivit tillräckligt stora för att kunna tas i anspråk för ett fiskeläge med permanent bosättning. Enligt Snorre Sturlasson kallades fiskeläget för Agnefit.
Det äldsta angivna årtalet för stadens grundande i medeltida källor är 1187 och det återfinns i Visbykrönikan. Enligt denna notering grundades Stockholm till följd av Härjningen av Sigtuna 1187 som ersättning för den nedbrunna handelsplatsen. Det äldsta bevarade samtida skriftliga dokumentet som nämner namnet Stockholm är Birger jarls skyddsbrev för Fogdö kloster 1252 och traditionellt anses därför Birger jarl vara stadens grundare. En borg anlades vid holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in i Mälaren som Sigtuna mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar.
Stockholm var tidigt en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen där de tunga transporterna gick med båt via Mälaren ut till kusten. Stockholm som ett handelscentrum för alla slags varor utvecklades starkt genom de många inflyttade köpmännen från Tyskland som hade sin egen handelscentral vid Östersjökusten i norra Tyskland. Redan på 1300-talet fanns en spridd bebyggelse på malmarna. Genom Riksrådets privilegiebrev 1436 fick Stockholm stadsprivilegier, vilket brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstad. I mitten på 1400-talet hade befolkningen vuxit till mellan fem- och sextusen invånare.
Under stormaktstiden inleddes den första organiserade stadsplaneringen under överståthållaren Clas Larsson Flemings befäl varmed staden expanderade ut på nuvarande Norrmalm och Södermalm. Det gamla Slottet Tre Kronor totalförstördes i slottsbranden 1697, därefter uppfördes Stockholms slott på samma plats. I mitten av 1700-talet hade befolkningen ökat till drygt 60 000 invånare och Stockholm hade utvecklats till landets ledande industristad. Under Gustav III:s regeringstid 1771–1792 upplevde staden ett kulturellt uppsving, bland annat grundades Konstakademien och Kungliga Operan.
Första hälften av 1800-talet medförde en period av stagnation då trångboddhet, fattigdom, svält, bristande hygieniska förhållanden och grasserande sjukdomar var stora problem. År 1850 hade Stockholm 93 000 invånare. Industrialiseringen från 1860- och 1870-talen kom att bli en av stadens mest expansiva perioder. På 35 år kom befolkningen att öka till 216 000 invånare. En ny stadsplan togs fram under ledning av stadsplaneraren och politikern Albert Lindhagen och mot slutet av 1800-talet byggdes staden snabbt ut på malmarna med en regelbunden stenstad. De första järnvägarna, gasverken, vattenverken och elektricitetsverken införlivades i stadsmiljön.
Åren kring sekelskiftet 1900 hyste bland annat den stora Stockholmsutställningen 1897 och de Olympiska spelen 1912. Efter andra världskriget påbörjades ett av stadens och landets största stadsomdaningsprojekt; Norrmalmsregleringen, som skulle omvandla nedre Norrmalm till en ny stadsdel och där skapa det nuvarande Stockholms city. Längs de nya tunnelbanelinjerna växte nya förorter upp långt utanför tullarna.
Geografi
Stockholm ligger vid Mälarens utlopp i Saltsjön på öar och på fastland i söder, norr och väster, i öster börjar Stockholms skärgård. Stadens centrala och södra del är kuperad, den norra och västra delen är mer låglänt.
Gnejser och graniter utgör den uppspruckna berggrunden. Vid Skinnarviksbergen och Stadsgården löper en förkastningsbrant som tillsammans med Stockholmsåsen, som sträcker sig från Observatoriekullen mot Brunkeberg och Gamla stan och vidare mot Södermalm, utgör de viktigaste topografiska strukturerna i kommunen. På höjder, så som Grimstaskogen och Judarnområdet, finns barrskogar och som kontrast finns frodiga ängar och ekskogar på Djurgården.
Natur
Stockholms kommun är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden. Här finns såväl stora strövområden, finparker och strandpromenader som små stadsdelsparker. Stockholms natur präglas av sitt speciella läge mellan Mälaren och Östersjön och genom Mälardalens milda klimat med odlingszon II som motsvarar Skånes inland.
Flera naturreservat finns inom kommunens område och 1994 invigdes världens första nationalstadspark, Kungliga nationalstadsparken. Inom Stockholms kommun finns 15 sjöar, varav tio ligger helt inom kommunens gränser.
Inom kommunen stad är Högdalstoppen högsta höjd med 102 m, den är skapad av människohand av tippmassor under 1950- och 1960-talet. Högsta naturliga topp är Vikingaberget i Vårberg, som är 77,24 m. Innanför tullarna är det Skinnarviksberget, som är 53 m som är högsta punkt.
Klimat
Stockholm har ett tempererat klimat med fyra tydliga årstider, med vindar som oftast är sydvästliga eller västliga. Sommartid (från midsommar till början av augusti) är Stockholm bland Sveriges varmaste platser, med medeltemperaturer på 20–23 °C och 11–13 °C på natten. Vintrarna kan vara molniga (även vid högtryck) och har medeltemperaturer på mellan -1 och +1°C dagtid, och -3 till -5°C på nätterna. Årsnederbörden i Stockholm är omkring 539 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Stockholm har över 1 800 soltimmar varje år. Den högsta uppmätta rekordtemperaturen i Stockholm var 36 °C, den 3 juli 1811, 35,4 grader uppmättes första veckan i augusti 1975. Den lägsta -32 °C, den 20 januari år 1814.
I Väderlekskammaren på Stockholms gamla observatorium finns en temperaturslinga som visar medeltemperaturen under årets varmaste (juli) och kallaste (februari) månad från 1700-talets mitt fram till idag, vilket är enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i över 250 år.
Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18,5 timmar långa dagar vid sommarsolståndet men bara knappt 6 timmar långa dagar vid vintersolståndet. Till dagen kommer relativt långa skymningar och gryningar.
Stadsbild
Stockholms stadslandskap och stadsbild har formats under hundratals år. Genom fysisk planering i form av bebyggelse, anläggandet av gator, torg och parker samt genom förändringar i Stockholms kvarvarande natur har stadsbilden förändrats. Det gamla och det nya ligger nära varann; bara drygt två kilometer från Karlaplan finns bevarade gravfält från järnåldern som Kaknäs på Gärdet. Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden.
Stadsplanering
När Stockholm 1436 fick rollen som Sveriges huvudstad hade staden redan vuxit under 200 år. Stockholm hade utvecklats till en viktig handelsplats inom Hansan och den ursprungliga trähusbebyggelsen ersattes mer och mer av stenhus i Stockholms centrum, som var Gamla stan. Med 1600-talets stormaktstiden utvecklades även Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse med stor befolkningsökning. Omfattande stadsplaneringar påbörjades under 1620-talet och utvecklades under överståthållaren Clas Larsson Fleming på 1630- till 1640-talen med Flemings rutnät som lades över Norr- och Södermalm samt över delar av Gamla stan. Idéerna kom från renässansen, det skulle vara regelmässiga och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter. På 1700-talet växte Stockholm i långsammare takt och man följde i stort, att bebygga Flemings rutnät.
Nästa viktiga expansionsfas i Stockholms urbana utveckling kom med den industriella revolutionen. Ett intensivt byggande präglade 1800-talets senare hälft. Under juristen Albert Lindhagen skapades en första generalplan, Lindhagenplanen, för Stockholms malmar och Kungsholmen för att ge staden ljus, luft och grönska. Han ville att staden skulle genomkorsas av breda, trädplanterade esplanader och boulevarder. På Norrmalm dominerade en 70 meter bred Sveaväg i nord-sydlig riktning (senare Sveavägen), på Kungsholmen en bred Drottningholmsvägen i ost-västriktning och på Södermalm en halvcirkelformad Södra Esplanaden (senare Ringvägen). Lindhagens stadsplan genomfördes bara delvis.
Från 1904 och framåt genomförde Stockholms stad stora markförvärv i södra och västra Stockholm och villabebyggelsen utanför stadens centrum började ta fart. År 1908 anlades Enskede trädgårdsstad, som var Stockholms och Sveriges första trädgårdsstad och i angränsande Örby pågick redan utbyggnaden av vad som idag anses vara Stockholms äldsta villastad, även om det skulle dröja till 1913 innan området, som fram till dess tillhört Brännkyrka, inkorporerades med Stockholm.
Under Yngve Larsson som borgarråd samt stadsbyggnadsdirektörerna Albert Lilienberg och Sven Markelius skulle staden och speciellt Nedre Norrmalm anpassas till bilen och tunnelbanan. Hur det skulle gå till beskrevs i olika cityplaner mellan 1923 och 1967. I 1946 års cityplan fastställdes den stora ombyggnaden av Nedre Norrmalm, Norrmalmsregleringen, och i och med cityplan 1977 avslutades saneringen av Stockholms innerstad i förtid.
Efter andra världskriget skedde expansionen av Stockholm längs den nybyggda tunnelbanan. Tanken om en ABC-stad föddes. A stod för arbete, B för bostad och C för centrum. Årsta (1952), Vällingby (1954), Högdalen (1957), Farsta (1960), Bredäng (1962) och Skärholmen (1968), blev delvis sovstäder men alla ansågs inte lika lyckade som Vällingby. Bredäng, Skärholmen samt Tensta hörde redan till enformiga bostadsområden, som uppstod i miljonprogrammets ram. På 1980- och 90-talen skulle det byggas lågt och tätt och helst bilfritt, som i Kista, Skarpnäcks gård, Södra Stationsområdet och Hammarby sjöstad.
Efter år 2000 startades ett antal stadsutvecklingsprogram för att tillgodose den ökande befolkningen med bostäder. Översiktsplan 99 pekar ut ett stort antal utvecklingsområden, där 60 000 nya bostäder skulle kunna skapas. Dessa utgörs huvudsakligen av gamla industri- och hamnområden som kan bli till attraktiva bostäder, som projekt Lindhagen på Kungsholmen och projekt Norra Djurgårdsstaden i stadsdelen Hjorthagen. Ytterligare 20 000 nya bostäder skall kunna skapas genom förtätning inom redan befintliga bostadsområden.
På 2020-talet utvecklas områden som Norra stationsområdet (byggstart 2010), Lövholmen, Årstafältet, Hornsbergs strand och Söderstaden.
Övningen för Word
Jag har markerat viktiga tider under lektionsfilmerna där du kan repetera de moment vi går igenom.
För ett exempel på hur ditt dokument kan se ut när du är klar med övningen, klicka här: worduppgift-exempel (PDF)
1. Skapa ett dokument och ställ in Word
Gå in i OneDrive och skapa ett Word-dokument som du ger namnet “Worduppgift”.
Ställ in ditt Word så det klassiska menyfliksområdet alltid visas.
— För att repetera hur du skapar ett dokument och ställer in Words menyflikar, se film 1.
2. Hämta texten om Stockholm på rätt sätt
Kopiera och klistra in texten om Stockholm från rutan ovan utan att bilden och formatet (textens utseende) följer med.
Om du råkar göra fel och t. ex. klistrar in texten med formatering kan du ångra bort den.
— För att repetera hur du hämtar text från en webbsida samt hur du kan ångra, se film 2.
3. Ge rubrikerna rätt format
Om man har rubriker i ens dokument är det viktigt att ge rubrikerna rätt format så olika funktioner kan hitta dem.
Använd fältet Format (i fliken Start) för att göra om textens huvudrubriker till rubriker av typen Rubrik 1.
Ge textens underrubriker formatet Rubrik 2.
Så de som ska vara huvudrubriker (Rubrik 1) är:
• Området Stockholm
• Namnet
• Historia
• Geografi
• Stadsbild
De som ska vara underrubriker (Rubrik 2) är:
• Natur
• Klimat
• Stadsplanering
— För att repetera hur du gör vanlig text till rubriker, se film 3.
4. Sidbrytningar
Gör så att varje huvudrubrik i texten hamnar högst upp på en egen sida. Det är alltså följande rubriker som ska hamna på högst upp på varsin sida:
• Området Stockholm
• Namnet
• Historia
• Geografi
• Stadsbild
Det gör du genom att infoga en sidbrytning i slutet på det föregående stycket. Då trycker sidbrytningen ned nästa stycke (och dess rubrik) till nästa sida.
Så om du vill att stycket som har rubriken Historia ska börja på en egen sida klickar du in markören så den blinkar i slutet på stycket precis ovanför rubriken Historia. Då kan du infoga en sidbrytning där, och då trycks rubriken Historia och all följande text nedåt tills den hamnar på en egen sida.
(Det kan hända att den nedtryckta rubriken hamnar ett par extra rader ned på den nya sidan. I så fall är det bara att sudda bort de tomma raderna ovanför rubriken tills den hamnar högst upp på sin sida. Om rubriken plötsligt hoppar upp till sin gamla plats har du råkat sudda bort sidbrytningen. I så fall kan du ångra eller göra om sidbrytningen så den kommer tillbaka.)
— För att repetera sidbrytningar, se film 3.
5. Bilder
Infoga minst en bild på varje sida, men gärna fler! Du kan använda helt valfria arkivbilder eller egna bilder du laddat upp till din OneDrive, de behöver inte ha något med texten att göra – det viktiga är bara att du infogar bilder. Tänk på att helst infoga en bild åt gången, det blir enklast så.
När du infogat en bild, krymp den så den inte tar upp så mycket plats.
Placera sedan bilden så den hamnar till vänster eller till höger om ett visst textstycke på sidan. Du lär märka att det ofta blir snyggare med en bild till höger i stora textstycken, men det är förstås helt valfritt att placera bilderna där du vill ha dem.
(Det går även bra att trycka in en tom rad mellan två stycken och placera bilden där. Det gör du genom att klicka in markören så den blinkar i slutet på ett stycke. Då trycker du på Enter, så får du en tom rad nedanför det stycket. Då kan du dra, eller infoga, bilden till den tomma raden. Sedan kan du välja bilden genom att klicka på den, gå till fliken Start, och där klicka på knappen Centrera, alltså samma knapp vi använder för att få text att hamna i mitten på sin rad. (Du ser vad knapparna heter om du pekar på dem i en sekund.) Då centreras bilden på den tomma raden. Om du har en liten skärm kan du behöva klicka på knappen Stycke innan du ser knappen Centrera.)
OBS: För att flytta på en bild, klicka först på bilden så den blir vald (du ser vita punkter längs bildens kanter). Då kan du hålla ned musknappen på den valda bilden och flytta på musen. Då ser du ett litet streck vid pekaren. Placera strecket där du vill ha bilden och släpp musknappen så flyttas bilden dit. Tänk bara på att bilden fortfarande har sin radplacering (vänster eller höger), så du kan behöva ändra placeringen efteråt (eller välja att centrera bilden) för att det ska bli rätt. Ett annat sätt är förstås att helt enkelt välja bilden, sudda bort den och infoga en ny.
— För att repetera hur du infogar bilder och placerar dem, se film 2.
6. Sidhuvud och sidfot
Högst upp och längst ned på varje sida har vi något som kallas för sidhuvud och sidfot. Om man skriver in text där så kommer samma text att visas på alla sidor i dokumentet.
Så om du t. ex. skriver in ditt namn i en sidas sidhuvud så kommer det namnet att visas högst upp på samtliga sidor i hela dokumentet.
Öppna dokumentets sidhuvud. Då ser du att sidhuvudet innehåller tre rutor. Skriv in ditt namn i den vänstra rutan, din hemstad i mittenrutan, och dagens datum i den högra rutan.
I mitt fall skriver jag alltså så här i dokumentets sidhuvud:
Vänstra rutan: Mats Holmgren
Mittenrutan: Haparanda
Högra rutan: 2025-11-25
När sidhuvudet är öppet är även sidfoten (längst ned) också öppen.
Infoga ett sidnummer i mittenrutan i sidfoten. Du kan dessutom gärna göra både texten i sidhuvudet samt numret i sidfoten litet mindre, t. ex. storlek 10.
(Jag brukar även färga texten i sidhuvudet och sidfoten mörkgrå istället för svart så den inte drar ögonen till sig, men det är helt upp till dig hur du vill göra.)
— För att repetera hur du infogar text i sidhuvudet och sidnummer i sidfoten, se film 3.
7. Försättsblad
Vi vill ha ett försättsblad – en framsida – för vårt dokument. Det är alltså den första sidan i hela dokumentet.
Efter framsidan vill ha en innehållsförteckning som listar alla rubriker i dokumentet och anger vilken sida varje rubrik ligger på.
Det är enklast att börja med försättsbladet (det innehåller vanligtvis bara namnet på dokumentet, t. ex. “Stockholm”, en bild, och så ditt namn).
För att skapa ett försättsblad, rulla högst upp till ditt dokument och klicka in markören så den blinkar alldeles i början av textens första ord, “Stockholm”.
Tryck nu på Enter ett par gånger så texten trycks nedåt på sidan. Då har du ju ett par tomma rader ovanför texten.
Klicka i den översta tomma raden så markören blinkar i den.
Skriv “Stockholm”. Det får bli dokumentets titel.
Tryck på enter och infoga en valfri bild. Gör bilden så stor eller liten du vill ha den.
Klicka på den tomma raden under bilden och skriv ditt namn där. Då har du skapat ett försättsblad.
Sedan kan du infoga en sidbrytning så resten av texten hoppar ned till nästa sida.
Nu kan du justera innehållet i försättsbladet:
Klicka in markören så den blinkar till vänster om dokumentets titel. Tryck på Enter ett par tre, fyra gånger för att flytta ned titeln, bilden och ditt namn en bit på sidan.
Gör titeln större och centrerad.
Se till att bilden också är centrerad.
Och gör även ditt namn centrerat. Du kanske vill ändra storlek på ditt namn också, men det bör inte vara större än titeln!
— För att repetera hur du kan lägga till ett försättsblad, se film 3.
8. Innehållsförteckningen
När du är nöjd med försättsbladet kan du rulla nedåt till nästa sida. Nu finns antagligen din dokumenttext där, alltså texten om Stockholm.
Vi ska infoga en innehållsförteckning ovanför den texten.
Klicka in markören så den blinkar alldeles i början på ordet Stockholm, alltså det första ordet i det översta stycket.
Tryck på Enter tre, fyra gånger så du får några tomma rader allra högst upp på sidan, så texten trycks ned.
Klicka nu på den översta tomma raden och skriv Innehållsförteckning. Markera ordet och ge det fet stil.
Klicka sedan på den tomma raden direkt nedanför. När markören blinkar i den, gå in på fliken Infoga och klicka på Innehållsförteckning. Då infogas en innehållsförteckning, alltså en lista på alla rubriker som finns i ditt dokument samt vilken sida de ligger på.
Klicka på den tomma raden under innehållsförtecknignen och infoga en sidbrytning där så dokumenttexten hoppar ned till nästa sida.
Rulla ned till den sidan och sudda bort alla tomma rader ovanför texten (om det finns några tomma rader där) så texten hamnar högst upp på sin sida.
Slutligen kan du gå tillbaka till innehållsförteckningen på sidan ovanför. Du behöver uppdatera den så sidnumren blir rätt: Peka på innehållsförteckningen så du ser att den blir grå. Då kan du klicka så visas tre knappar ovanför den. Klicka på den runda pilen för att uppdatera innehållsförteckningen. Då visas rätt sidnummer vid rubrikerna.
— För att repetera hur du skapar och uppdaterar en innehållsförteckning, se film 3.
Och då är du klar med övningen!
Här är Powerpoint-uppgiften för grunddata. Även om den består av lika många punkter som Word-uppgiften lär du märka att den är mycket enklare att utföra.
Nedan hittar du inspelningarna från de lektioner vi hade för Powerpoint. Du kan gärna titta på filmerna och repetera på egen hand, men under varje film har jag även inkluderat tider som är viktiga för det vi gör i övningen.
Alla moment i övningen hittar vi i de första tio minuterna av film 2.
Du hittar själva övningen längre ned, under filmerna.
Film 1: PowerPoint
Film 2: PowerPoint
Viktiga punkter för övningen i film 2:
00:35 – Skapa en Powerpoint-presentation
02:01 – Ställ in menyfliksområdet
04:28 – Skapa en bild med tomt utseende
07:52 – Välj design för presentationen
09:05 – Ge bilder övergångar
Övningen för PowerPoint
Här är övningen för PowerPoint. Den kan se litet lång ut, men du kommer att märka att den är ganska lätt att utföra. Den går ut på att du skapar en enkel presentation bestående av tre bildrutor som du fyller med litet text och bilder. Sedan ger du din presentation en valfri design och ger bildrutorna ett par övergångar.
Temat på din presentation kan vara precis vad du vill, t. ex. om något intresse eller hobby du har. Du kommer inte att behöva skriva mycket: texten i en vanlig presentation består mest av punktlistor eller korta meningar.
Jag har markerat viktiga tider under lektionsfilmen ovan så du kan repetera de moment vi går igenom.
1. Skapa en ny presentation
Gå in in OneDrive och klicka på Mina filer.
Klicka på den blå knappen “Skapa eller ladda upp” och välj att skapa en ny PowerPoint-presentation.
Du kan ge din nya presentation namnet “Powerpointuppgift”.
Klicka på Skapa. Då skapas presentationen Powerpointuppgift och den öppnas i Powerpoint.
— För att repetera hur du skapar en ny Powerpoint-presentation, se film 2.
2. Ställ in menyfliksområdet
När Powerpoint startats ser du ju flikarna högst upp (Arkiv, Start, och så vidare). Nedanför flikarna ser du en enkel knapprad.
Allra längst till höger i knappraden har du en nedåtpekande pil.
Klicka på den nedåtpekande pilen och välj “Klassiskt menyfliksområde”. Då visas alla knapparna.
(Om du vill kan du klicka på den nedåtpekande pilen igen och välja “Visa alltid menyfliksområdet”. Då visas knapparna hela tiden, annars kan det hända att de bara visas när du pekar på en av flikarna.)
— För att repetera hur du ställer in menyfliksområdet, se film 2.
3. Första bildrutan
När din nya presentation öppnats i Powerpoint ser du dess bildrutor (eller “rutor” som jag brukar kalla dem) i kolumnen till vänster.
Just nu har din presentation antagligen bara en bildruta och den är markerad med en röd ram. Ramen betyder att du ser just den bildrutans innehåll på din skärm.
Den första bildrutan har ett utseende som består av en rubrikruta (den har platshållartexten “Klicka för att lägga till rubrik”), och nedanför den har du en underrubrikruta där det står “Klicka för att lägga till underrubrik”.
Klicka i rubrikrutan och skriv en rubrik för din presentation. Det här är ju bara en övning så du kan skriva vad du vill, t. ex. “Min presentation”, men du får gärna hitta på någon egen rubrik.
Klicka sedan i underrubrikrutan och skriv ditt namn.
Då är första bilden i presentationen fylld med innehåll.
4. Skapa den andra bildrutan
Nu kan vi skapa den andra bildrutan i vår presentation.
Klicka på fliken Start. Där har vi knappen Ny bild. Klicka på den.
Då visas olika typer av bildrutor vi kan skapa. Klicka på typen som heter Två innehållsdelar. Då skapas en ny bildruta i kolumnen till vänster.
Den nya bildrutan hamnar automatiskt nedanför den första, så nu har vi två bildrutor i vår presentation.
Den andra bildrutan borde vara vald automatiskt så du ser dess innehåll på skärmen, men om den inte är det, klicka på bildruta 2 så den blir vald (den får en röd ram runt sig). Då ser du dess innehåll.
5. Placera en arkivbild i den vänstra innehållsrutan
Vi valde ju att skapa en ny bildruta av typen Två innehållsdelar. Det betyder att den har en rubrikruta samt två innehållsrutor.
Vi vill ha en bild i den vänstra av de två innehållsrutorna.
I den vänstra innehållsrutan, klicka på knappen som heter “Infoga arkivbilder”. (Du ser vad knapparna heter om du pekar på dem.)
Då öppnas bildarkivet, precis som i Word, och här kan du välja en valfri bild.
Klicka på den bild du vill ha. Då blir den förbockad: den får en liten bock uppe i hörnet, vilket betyder att den är vald.
Då kan du gå till knappen Infoga, nere till höger. Om det står “Infoga (1)” så är alltså bara en bild vald, och det är helt rätt. Då kan du klicka på knappen så infogas din valda bild i innehållsrutan.
Men OM det står “Infoga (2)” eller något ännu högre så betyder det att du råkat bocka för två (eller flera) bilder, och det vill vi inte ha. I så fall, klicka på alla bilder som är förbockade tills bara en av dem är kvar. När det står “Infoga (1)” på knappen kan du klicka på den.
Och OM du ändå råkat få två eller flera bilder, gå till fliken Start och klicka på knappen Ångra (den övre av de två pilarna längst till vänster). Då kan du försöka infoga en bild igen.
6. Skriv in text till höger om bilden
Vi vill skriva in text i den högra innehållsrutan.
För att skriva in text i en innehållsruta, klicka på textraden högst upp i den (där det står “Skriv text här”). Då kan du skriva in text där.
Texten blir automatiskt till en punktlista. Det är ganska ovanligt att man skriver långa texter i Powerpoint, utan man använder oftast punktlistor med viktiga ord så publiken lättare kan hänga med i ens föreläsning.
Så skriv en kort rad på den första textraden, t. ex. “Viktigt ämne”
Tryck sedan på Enter. Då får du en ny rad i din punktlista. Där skriver du in nästa sak du pratar om i din föreläsning, t. ex. “Hundar och katter”.
Tryck på Enter så får du en tredje rad i din punktlista. Där kan vi skriva “Äpplen och päron”.
Tryck på Enter och skriv in minst två till rader i punktlistan. Du kan skriva vad du vill på dem, så du har totalt fem rader i din punktlista.
När du är klar har du alltså en bild i innehållsrutan till vänster samt en punktlista som består av fem rader i innehållsrutan till höger.
7. Skapa den tredje bildrutan
Nu kan vi skapa den tredje och sista bildrutan.
Gå till fliken Start. Klicka på “Ny bild”. Den här gången kan vi välja en bild av typen “Tom”.
Då får vi en tredje bildruta i kolumnen till vänster. Se till att den är vald (alltså att den har en röd ram runt sig). Då ser vi dess innehåll på skärmen.
Eftersom vi valde typen “tom” har den här bildrutan inga innehållsrutor i sig. Det gör ingenting, vi kan fortfarande infoga både bilder och text i den. Vi börjar med text:
Gå in på fliken Infoga och välj Textruta.
Då kan du peka någonstans i din tomma bild, håll ned musknappen, och dra så. Då får du fram en rektangel. Släpp musknappen när du är nöjd med rektangelns storlek. Det blir din nya textruta.
(Du kan när som helst ändra storlek på textrutan genom att klicka på dess kantlinje och dra i dess punkter. Du kan även flytta på textrutan genom att hålla ned musknappen på rutans kantlinje.)
Skriv in din kontaktinformation i textrutan, alltså din e-postadress och ditt mobilnummer (det måste förstås inte vara din riktiga adress och nummer).
— För att repetera hur du skapar en tom bild och infogar en textruta, se film 2.
8. Välj design
Nu kan vi välja en design som ger presentationen ett litet roligare utseende.
Klicka på fliken Design. I fältet som heter Teman (du ser fältens namn längst ned i knappfältet) ser du en rad med rutor med bokstäverna “Aa” på. Det är designrutor. Om du klickar på en designruta får din presentation det utseendet.
Välj en ny design åt din presentation.
Du kan ta fram fler designrutor genom att klicka på den nedåtpekande pilen till höger om fältet Teman.
— För att repetera hur du väljer en design för presentationen, se film 2.
9. Ge bilderna övergångar
Vi ska göra presentationen litet roligare genom att infoga övergångar i våra bildrutor. Det gör att när vi spelar upp presentationen och går från t. ex. bildruta 2 till bildruta 3 så sker en animerad övergång mellan dem, exempelvis att bildruta 3 tonar in eller kommer inflygande från sidan.
(Det är oftast ingen idé att ge bildruta 1 en övergång, för det är den som visas när presentationen startas.)
Vi kan börja med att klicka på bildruta 2 i kolumnen till vänster. När den är vald, klicka på fliken Övergångar.
Där finns fältet Övergångar, och i det fältet finns olika knappar: Klipp, Tona, Tryck, och så vidare. (Du hittar fler övergångar om du klickar på pilen till höger i fältet.)
Det är bara att klicka på en övergång för att välja den. Då infogas den i din valda bildruta.
För att se hur din valda övergång blir, klicka på knappen Förhandsgranska längst till vänster. Då spelas övergången upp.
Så om vi t. ex. klickar på övergången Tona och sedan klickar på knappen Förhandsgranska så ser vi hur bild 2 tonar in. Och om vi skulle klicka på Svep och sedan klicka på Förhandsgranska så ser vi hur bild 2 sveper in från sidan.
Välj den övergång du vill ha för bild 2 i din presentation. Om du vill byta från en övergång till en annan (till exempel från Svep till Tona) är det bara att klicka på den övergång du vill ha. Då byts den gamla övergången ut mot den nya. Och om du vill ta bort övergången helt, välj övergången av typen Ingen.
När du valt en övergång åt bildruta 2, klicka på bildruta 3 och välj en övergång åt den med.
— För att repetera hur du ger bilder övergångar samt hur du kan ställa in dem (t. ex. välja riktning för en svepande övergång), se film 2.
Och då är du klar med övningen!
Här är Excel-uppgiften för grunddata. Excel är det mest komplicerade av de tre programmen men vi håller uppgiften relativt enkel.
Det viktigaste i Excel är att kunna skapa beräkningar, alltså att vi kan få en summering av värdet i en cell och värdet i en annan cell, så vi ska skapa en liten budget där vi räknar ut vad en månads utgifter blir.
Du hittar själva övningen längre ned, under filmerna.
Film 1: Excel
Viktiga punkt för övningen:
00:00 – Skapa en Excel-arbetsbok
38:39 – Skapa en enkel budget
Övningen för Excel
Här är övningen för Excel. Den går bara ut på att du får skapa en enkel månadsbudget så du får utföra ett par beräkningar — men om du vill lägga till litet egna saker är det fritt fram!
Till skillnad från Word och Powerpoint är den här övningen väldigt kortfattad: Du kan göra en likadan budget som i filmen ovan, men du får mer än gärna skriva in fler rader och ge dem egna namn. Använd gärna sådant som du behöver budgetera för på riktigt, men det går förstås precis lika bra att bara hitta på.
1. Skapa en ny Excel-arbetsbok
Gå in in OneDrive och klicka på Mina filer.
Klicka på den blå knappen “Skapa eller ladda upp” och välj att skapa en ny Excel-arbetsbok (filerna i Excel heter så).
Du kan ge din nya presentation namnet “Exceluppgift”.
Klicka på Skapa. Då skapas arbetsboken och den öppnas i Excel.
— För att repetera hur du skapar en ny Excel-arbetsbok, se filmen ovan.
2. Ställ in menyfliksområdet
När Excel startats ser du ju flikarna högst upp (Arkiv, Start, och så vidare). Nedanför flikarna ser du en vit textruta.
Vi ställa in så vi ser knappraden, då blir det enklare.
Klicka på fliken Start. Då har vi en liten nedåtpekande pil allra längst till höger.
Klicka på den nedåtpekande pilen och välj “Klassiskt menyfliksområde”. Då visas alla knapparna.
(Om du vill kan du klicka på den nedåtpekande pilen igen och välja “Visa alltid menyfliksområdet”. Då visas knapparna hela tiden, annars kan det hända att de bara visas när du pekar på en av flikarna.)
3. Skapa en enkel budget
Det enda steget i den här övningen är alltså att du skapar en budget som summerar dina utgifter samt beräknar hur mycket du har kvar av din inkomst efter utgifterna är betalda.
Det är bara att följa samma steg som i filmen ovan, från tidpunkt 38:39. (Du behöver inte bry dig om siffrorna jag skrivit in i mitt Excel vid den tidpunkten, de är bara från det föregående momentet och jag raderar dem strax.)
Du kan skriva vilken rubrik du vill för din budget, det måste inte stå Augusti 2025 högst upp.
Och du kan alltså även skriva in vilka utgifter du vill, det måste inte vara samma som i filmen — men du kan använda exakt samma om för du föredrar det, det viktiga i den här övningen är bara att du får testa att skapa en enkel beräkning.
Du kan stanna vid tidpunkt 48:23 – du behöver alltså inte skapa fler flikar med budgetar, utan det räcker med den du just gjort.
När du är klar har du alltså en enkel budget som automatiskt beräknar vad dina totala utgifter blir samt hur mycket du har kvar av lönen.
Och då är du klar med övningen!